“-I like the smell of foam,
it smells like… victory”. När
vi anlände som sista styrka var
känslan precis som i den stora strid-scenen i filmen Apocalypse Now, Det var
bara Wagner-musiken som saknades. Brinnande bilar, en främmande doft av bensin,
diesel, släckmedel och mänskliga utdunstningar mötte oss, och över alltihopa
hängde en blek halvmåne i oktobermörkret. Plötsligt ger sig människohopen vika
och de bastanta POSOM damerna marscherar in som en kolonn stridvagnar som snabbt
föser allt åt sidan i sin jakt på ledningsplatsen. Vår grupp fick snabbt till
uppgift att hjälpa till med att bära ut drabbade med brutna ben, krossade
skallar och somliga till synes livlösa från den skadade och på sidan liggande
bussen. Bussen som precis innan hade trasporterat ett 20 tal glada ungdomar på
väg till festligheter när en bil i hög hastighet körde in i fronten, och på en
sekund ändrades livet för alltid för dessa människor. Nu blev dessa ungdomar
istället föremål för ett katastrofscenario där brandmän från kårerna i Västerås,
Hallstahammar, Kolbäck och Skultuna tillsammans med polis, bärgningskår,
ambulans och andra kommunala och statliga inrättningar fick samträna under ett
par timmar. En övning som för våran del till stor del bestod i att bära
drabbade till skadeplats. Jag själv fick i alla fall köra polisbil och släcka
en bilbrand. Efter fika och feedback blev det tillbakaresa till hemstationen i
Skultuna.
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.1858536-bildspel-nar-olyckan-sker
